22.47
Jag dricker mig full på rödvin och låtsas att livet är ganska fint. Kanske är det fint just då. En liten stund. Alldeles förkort. Jag drömmer om att skriva igen. Använda vackra ord som gör ont i hjärtat. Men ingenting kommer riktigt fram. Jag tänker att kanske alkohol gör saken bättre. Alkohol. Cigaretter. Något kanske får mig börja tänka. Eller inte tänka alls. Släppa.
Målar allting svart. Jag tänker också att, någon dag ska jag börja leva. På det sättet då allting bara känns, att det är på riktigt. Att det finns. Att det alltid kommer finnas. Men det kanske jag redan gör. Lever alltså. Men det mesta känns ingenting. Kanske gör det lite ont ibland.